hero-african-american-man-lawyer-or-attorney

Offentlig anställning och disciplinära påföljder

Vad är offentlig anställning?

I Sverige definieras offentlig anställning som någon som är arbetstagare enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning (”LOA”). De som omfattas av LOA är de flesta som arbetar för staten, närmare bestämt arbetstagare hos riksdagen, riksdagens myndigheter samt myndigheterna under regeringen. LOA gäller däremot inte för statsråden, riksdagens ombudsmän, riksrevisorn, riksrevisionsdirektören, tillförordnad riksrevisor, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare samt för arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning. Även arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund omfattas av föreskrifterna i LOA, men inte i samma omfattning. Av 2 § LOA framgår vilka specifika föreskrifter som gäller för dessa arbetstagare.

Olika typer av ansvar

En arbetstagare som är offentlig anställd kan åläggas flera olika typer av ansvar om denne missköter sig. Ett straffansvar kan åläggas den arbetstagare som begår tjänstefel eller brott mot tystnadsplikt, vilket framgår av 20 kap. brottsbalken (1962:700) (”BrB”). Vidare kan ett disciplinansvar åläggas en arbetstagare som gjort sig skyldig till tjänsteförseelse enligt 14 § LOA. Slutligen kan ett skadeståndsansvar åläggas staten eller en kommun, region eller ett kommunalförbund enligt 3 kap. 1–4 §§ skadeståndslagen (1972:207) (”SkL”). Skadeståndsansvaret kan däremot ej göras gällande med anledning av fel eller försummelse vid lotsning. Ett skadeståndsansvar enligt 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) kan även åläggas en myndighet som i ett ärende om disciplinansvar bryter mot 17–19 §§ LOA eller mot föreskrifter om beslutande organ eller om omröstning.

Vill du ha en kostnadsfri bedömning av ditt ärende?

Kontakta oss

Särskilt om disciplinansvar

Enligt LOA får en arbetstagare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen, meddelas disciplinpåföljd. Att handla med uppsåt innebär att medvetet, med syfte att åstadkomma en viss effekt, göra något, exempelvis orsaka en skada. Oaktsamhet i sin tur innebär med ett vardagligare språkbruk vårdslöshet. En sådan disciplinpåföljd får inte meddelas om felet med hänsyn till samtliga omständigheter är ringa, det vill säga av mindre allvarlig eller lindrigare art än ett fel av ”normalgraden”.  Inte heller får en sådan disciplinpåföljd meddelas en arbetstagare för att denne har deltagit i en strejk eller i en därmed jämförlig stridsåtgärd. För kommunalt anställda gäller ett kollektivavtalsreglerat disciplinansvar som i stort sett är identiskt med LOA:s regler.

De påföljder som är aktuella som disciplinpåföljder är varning eller löneavdrag. En arbetstagare kan endast bli tilldelad en av dessa påföljder samtidigt. Löneavdrag får göras för minst en dag och högst 30 dagar och får max uppgå till 25 % av dagslönen per dag. Genom kollektivavtal kan även andra påföljder aktualiseras. I praktiken har dock de formbundna disciplinpåföljderna – varning och löneavdrag – i stor utsträckning ersatts av en dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren för att få en arbetstagare som varit försumlig att anpassa sig till de regler som gäller på arbetsmarknaden. Det kan då i stället handla om vanliga tillsägelser och uppföljningssamtal samt omplacering. Att använda disciplinpåföljder kan motiveras om det är något som bör markeras offentligt exempelvis då någon utanför myndigheten har påverkats av arbetstagarens agerande.

Ett beslut om löneavdrag får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt eller rätten till talan har förlorats. Ett beslut om varning anses verkställt då arbetsgivaren delger beslutet till arbetstagaren. Om en arbetstagare vill söka ändring i ett beslut skall arbetstagaren väcka talan inom tre veckor från den dag denne fick del av beslutet. Talan av riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern om ändring av ett beslut om disciplinansvar skall däremot väckas inom tre veckor från det att beslutet meddelades.

Vid fråga om disciplinansvar tillkommer vissa skyldigheter för arbetsgivaren, samtidigt som andra skyldigheter inte blir aktuella. Arbetsgivaren har bland annat en skyldighet att skriftligen underrätta arbetstagaren om påföljden inom två år från förseelsen för att en disciplinpåföljd ska få meddelas. Arbetsgivaren har däremot ingen skyldighet att förhandla enligt 11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”) före beslut om disciplinpåföljd. Inte heller gäller någon sekretess i ärende om disciplinansvar. Vidare får en disciplinpåföljd får inte meddelas en arbetstagare vars anställning har upphört eller om uppsägning har ägt rum. Ett undantag från denna regel gäller om arbetstagaren övergår från en myndighet till en annan inom domstolsväsendet, åklagarväsendet eller mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Slutligen ska nämnas att för arbetstagare inom totalförsvaret, hälso- och sjukvårdspersonal och djurhälsopersonal gäller särskilda regler om disciplinansvar och inte de ovan nämnda.