hero-portrait-of-smiling-successful-caucasian-businessman-at

Intermittent anställning

Olika anställningsformer

En arbetsgivare får fritt utforma verksamheten och anställa efter det behov som finns på arbetsplatsen. Huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd (LAS) är att ett anställningsavtal ska gälla tills vidare med undantag för tidsbegränsade anställningar. På arbetsmarknaden finns idag tidsbegränsade anställningar genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och arbete för arbetstagare över 67 år. En intermittent anställning är inte något av dessa och faller därför inte in under något av undantagen. En intermittent anställning regleras därför inte specifikt i LAS utan kan snarare ses som en benämning på kortvariga arbetspass som erbjuds arbetstagaren och en typ av löneform snarare än en anställning.

Det här är en intermittent anställning

Varken lagstiftningen eller arbetsdomstolen har fastställt att en intermittent anställning är ett rättsligt begrepp. Det råder därför oklarheter på arbetsmarknaden vad en intermittent anställning faktiskt innebär. Ibland används begrepp som behovsanställning, timanställning eller sms-anställning för att beskriva anställningsformen. En intermittent anställning innebär att arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren arbetspass som arbetstagaren kan välja att tacka ja eller nej till. Anställningen uppkommer ofta i fall där arbetsgivaren behöver fylla ett snabbt och specifikt behov vilket gör att arbetstagaren till exempel bara arbetar vissa dagar under en vecka när ett behov finns. Det speciella med en intermittent anställning är att varje enskilt arbetspass betraktas som en separat allmän visstidsanställning och som börjar och slutar inom ramen för arbetspassets tider. En arbetsgivare kan erbjuda arbetstagaren flera pass under en kort tidsperiod men varje pass ska arbetstagaren ha en frivillighet att utföra, dvs rätten att tacka ja eller nej. Det rör sig därför om ett nytt anställningsförhållande vid varje enskilda tillfälle och tiden mellan arbetspassen räknas därför inte in i anställningstiden.

Vill du ha en kostnadsfri bedömning av ditt ärende?

Kontakta oss

Vad innebär en intermittent anställning?

Som arbetsgivare fyller en intermittent anställning ett snabbt, kort och specifikt behov som arbetsgivaren har. LAS reglerar anställningsformerna men eftersom intermittent anställning inte är en anställningsform i LAS så regleras den inte där. Det betyder dock inte att anställningsformen är utan krav. Arbetstagaren har rätt att tacka ja eller nej till arbetspassen samt rätt att räkna den sammanlagda tiden för att eventuellt nå en tillsvidareanställning. Anställningsformen kan däremot ses som osäker då den inte kan ge arbetstagaren en garanterad eller tillförlitlig inkomst då tillgången på arbetspassen varierar. Arbetstagaren har heller ingen uppsägningstid utan enbart möjlighet att tacka ja eller nej till de arbetspass som erbjuds från arbetsgivaren. Som intermittent anställd med lön efter antal timmar arbetstagaren arbetat, utgår ingen rätt till semesterledighet eftersom varje pass är en enskild anställning. Däremot har arbetstagaren rätt till semesterersättning enligt semesterlagen vilket innebär 12 % av arbetstagarens lön. Trots anställningsformens speciella form fyller den ett behov hos arbetsgivaren och så även på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren kan med hjälp av arbetstagare som arbetar på timmar under vissa särskilda arbetspass täcka upp för särskilda arbetstoppar. Samtidigt kan arbetsgivaren enkelt reglera arbetskraften under perioder då det är mindre arbetsbelastning. Som arbetstagare är en intermittent anställning också ofta en enkel och snabb väg in på arbetsmarknaden.

Vad kan en intermittent anställning innebära?

För en arbetstagare med en intermittent anställning räknas varje enskilt pass som en allmän visstidsanställning (5 § 1 p LAS). Det innebär att en arbetstagare som innehaft en allmän visstidsanställning i en sammanlagd tid i mer än två år under en femårsperiod erhåller automatiskt en tillsvidareanställning då den allmänna visstidsanställningen övergår till en tillsvidareanställning (5a § LAS). För en arbetstagare som har en intermittent anställning kan det dröja lång tid innan arbetstagaren kommer upp i den sammanlagda tiden om två år eftersom arbetstagaren inte kan räkna den tid som passerat mellan passen. Det kan därför dröja en längre tid att arbeta ihop tillräckligt med tid så att den allmänna visstidsanställningen kan övergå till en tillsvidareanställning. 

En arbetsgivare måste vara tydlig vid anställningstillfället så att det för arbetstagaren framgår att det rör sig som om en intermittent anställning där arbetstagaren har möjlighet att inför varje pass tacka ja eller nej. Skulle arbetsgivaren göra upp ett schema för arbetstagaren där denna förväntas arbeta enligt ett schema under längre tid rör det sig inte om en intermittent anställning utan då är det en allmän visstidsanställning. Det innebär att arbetstagarens möjlighet att få sin allmänna visstidsanställning att övergå till en tillsvidareanställning enligt LAS då ökar. Eftersom det är arbetsgivaren som bär bevisbördan för att det föreligger en intermittent anställning är det viktigt att detta tydligt framgår för arbetstagaren genom anställningsavtalet.